TÄNKER

Vet inte vad som är rätt och vad som är fel. Vill att mina beslut ska innehålla respekt, men min respekt verkar inte likna alla andras. Min respekt handlar om att vara ärlig och uppriktig. Andras respekt är att göra någon annan människa lycklig med hjälp av lögner. Två vänner ber mig byta umgänge och sluta umgås med en viss person. De vill att jag ska sluta umgås med personen, för de påstår att hon peppar mig till att göra dåliga saker som att till exempel supa. Jag håller med fullt ut. Kanske behöver jag någon annan vid min sida som istället peppar mig till bra saker som till exempel att sköta skolan? Det låter ju vettigare. Men snäll fan som jag, så har jag väldigt svårt att bara slänga bort en nära vän bara sådär. Tror inte att den så kallade vännen kommer att ha någon förståelse över huvud taget. "Man blir hellre sårad av sanningen, än lycklig av en lögn". Är det så för alla eller gäller det endast mig? Jag vet inte. Vet inte särskilt mycket i det här läget. Känns som att problemen bara växer och växer. Att peppa någon till att supa osv, det kallar inte jag att vara snäll. Då bryr hon sig inte om mig. Kanske är hon vän med mig, endast för att ha någon att vara med och slippa ensamheten? Det vet jag inte heller. Vet inte hur jag ska göra. Ska jag vara snäll genom att ljuga, eller ska jag tala sanningen och förmodligen skapa en liten "fiende" till? Ännu en gång får jag en panik ångest attack då jag inte har en jävla aning om hur fan jag ska lösa något problem.
Får även ångest över att den där helvetes skolan är igång snart igen. Redan går det rykten om att jag knarkar osv. Hur lätt är det att ignorera egentligen? Åt helvete med era falska jävla rykten ni sprider ut. Idioter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0