I'M DONE

Tänk dig att du har en person som står dig riktigt nära. Du avgudar personen, och tycker fruktansvärt mycket om den. Du har känt personen hela ditt liv. Personen har sett dig växa upp, och lärt dig en hel del saker. Personen har försökt uppfostra dig på rätt sätt, och du har jämt uppskattat allt personen gör för dig. Personen har en väldigt speciell personlighet, som ingen annan på hela jordklotet har. Personen är psykiskt sjuk i huvudet, men du kan ändå se hur otroligt mycket hon/han kämpar för att få dig att må bra. Personen har gjort väldigt mycket misstag, som satt djupa sår i din själ. Personen har förstört vissa delar i ditt liv, som du aldrig kan ta tillbaka. Efter ett tag inser du sanningen. Sanningen är att personen bara lurat dig, hela tiden. De där slagen du trodde var normalt, är olagligt. Alla gånger personen hotat med att döda dig, alla gånger personen kastat ut dig ur ditt eget hem, alla gånger personen struntat i att ge dig mat, alla gånger personen ljugit för dig. Ta ett andetag och fortsätt läsa... Alla gånger personen tittat dig djupt in i ögonen och förklarat hur värdelös du är, alla gånger personen skrikit på dig, alla gånger personen lämnat dig ensam i ett främmande område, alla gånger personen gett dig rejäla utskällningar och slag när du sökt tröst. Ett sista exemplar då.. Alla gånger personen sagt att hon/han älskar dig, men sedan inte menat det.

Att ha en pappa som behandlar en som skit när man är liten, är inte så jobbigt som det låter. Det var jobbigt, det kan jag inte neka. Men då förstod jag inte att det han gjorde var fel. Det var ingen som hade talat om för mig vad rätt och fel innebar. Jag visste inte. Jag trodde att allas pappor var likadana som min. Det jobbigaste är när man börjar inse saker och ting. Det är då den riktiga smärtan börjar värka. Jag kommer aldrig komma över det här. Jag har redan gett upp, och kommer inte att börja kämpa. Så länge jag inte har min pappa vid min sida, tänker jag inte göra ett skit. Säg vad ni vill, gör vad ni vill. Jag bryr mig faktiskt inte längre. I'm done.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0