JAG TROR DET GÅR BRA NU

Vet faktiskt inte varför jag inte har någon lust att skriva längre. Mår jag dåligt? Vet inte. Känner mig mest tom bara, och fundersam, i kombination med att jag är orolig. Men jag forsätter hoppas. Jag håller verkligen tummarna, för att nästa fall som kommer inte ska vara orsaken till att jag är rädd för pappa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0